Åke Axelsson

Jag tänkte berätta för er kära följare, varför jag gillar motorsport och kanske i synnerhet de människor som kör dessa bilar, eller vårdar och bevarar de intressanta bilar som gjort det möjligt för så många att utöva sin sport. När man ska beskriva varför man gillar allt det här så är det mannen eller kvinnan bakom ratten som gjort mitt liv så spännande. Låt mig få börja med en av de första som gjort ett stort intryck på mig. Mr. Lotus, eller Åke Axelsson som han heter. Vi träffades för en himla massa år sedan och har en lika bra kontakt fortfarande trots att vi nu är pensionärer i ordets rätta bemärkelse. Åke är en man av guld! Maken till entusiast finns knappt att finna och att han sedan har ett hjärta, också av guld, tillika stor empati och kärlek för sin familj och i stor sett alla kring honom. Vi satt i styrelsen i Lotus Car Club of Sweden, i mitt fall fram till 1983 och så mycket kul som vi hade gjorde inte mitt intresse för bilar och sport mindre. Många av er känner säkert Åke och har sett honom på våra banor tillsammans med sin söta och mycket duktiga dotter Michaela, gift Månlycke. Sagda dotter marknadsförde Stefan Larsson och jag när vi jobbade på Mediaprogrammet på Westerlundska Gymnasiet i Enköping. Jag vågar säga att våra elever älskade det jobbet och många minns det säkert än idag. Michaela skulle då börja tävla i Formel Ford, Lotus förstås, och att det gick bra för henne, ja det tvivlade jag aldrig på. Faktiskt så bra att hon ett antal år senare vann ett EM-mästerskap i pappa Åkes Lotus 22, som tidigare vunnit två SM-mästerskap med bland annat Sven Mattsson 1964. Visst är det roligt med en familj som samlas runt Michaela på racerbanan med pappa Åke som stallchef och ansvarig för bilarna, Michaelas man som mekaniker och resten av familjen som påhejare. Åkes sätt att hantera uppfostran är unik vill jag påstå och det gäller även utanför banan. Det bakas inför jul och pepparkakshus är ett måste och självklart bakas det även bullar och mycket annat. Alltid tillsammans med barn och barnbarn. det finns anledning att vara en smula eftertänksam hur man själv varit? Nåväl, jag har flera spännande bekantskaper i den här världen, men kanske är Åke och hans familj det som berört mig mest. Min stora fråga är kanske hur orkar denne revisor med ca 400 kunder som det ska deklareras för och mycket mer? Ja, kan man annat än att hålla tummarna för ett långt och bra liv? Jag gör det i alla fall.

Janne Tromark med bilder ur Bilsportarvets arkiv samt Bengan och hans Racefoto och så gamle vännen Tommy Jarnbrink.