Alex Zanardi

Under mina 20 år på Eurosport och alla år på Svenska racerbanor skaffar man sig favoriter, eller personer man fattar speciellt tycke för. En av dessa personer är Alex Zanardi. Alex känner många från Formel 1 där han är en de förare som gjort minst avtryck för historien. Sista racet i F1 var för det avsomnande Lotus och där Alex lyckades vurpa riktigt ordentligt. Jag tror han bröt ett ben om jag minns rätt. Därefter tystnad tills han dyker upp i USA för att tävla i den Amerikanska motsvarigheten till Formel 1, CART, (Championship Auto Racing Team) eller som det kallas idag Indycar. Alex hamnar i Chip Ganassis Team och jag tror att många inte förväntade sig speciellt mycket av den sympatiske Italienaren från Bologna. Men nu tar Alex fram alla sina bästa kunskaper och blir mästare i CART 1997 och 98. Alex är nu en stor man i sporten och hyllas av alla. Så även av mig och kollegan Leif Lindström som också följde Alexs väg mot framgången tillsammans i kommentatorsbåset. I Tyskland och den nybyggda banan för den här typen av racing, EuroSpeedway Lausitz, får Alex en dålig utgång ur depån vilket gjorde att han snurrade runt och blir påkörd av Alex Tagliani som inte hinner väja utan kör rakt på Zanardi. Hans bil träffar cockpit i en fruktansvärd krasch som skadar Alex Zanardi så svårt att man tvingas amputera hans båda ben från knän och nedåt. Tagliani klarar sig med lindriga skador och blir helt återställd. Det mirakulösa inträffar 2003 då Zanardi kommer tillbaka till racingen 2003 i ETCC i en specialtillverkad bil. 2005 kör Zanardi i Team Italy-Spain i BMW och lyckas ta en seger på Oschersleben i Tyskland. Alex körde de kommande säsongerna för BMW och vann segrar både 2008 och 2009 Dock kunde han aldrig utmana om topplaceringarna i mästerskapet. Alex Zanardi var en av de 10 001 personerna som deltog i fackelstafetten inför Olympiska Vinterspelen 2006 i Turin. För mig är Alex Zanardi en hjälte och en sportsman av stora mått och jag blir tårögd när jag ser bilden av honom vid BMW.

Janne Tromark