Landets första Go-Kart bana

Sverige upplevde många framgångar inom racingsporter på 70 och 80-talet. Något som Laxå var högst delaktiga i. Här togs initiativ till att bygga landets första Go-Kart bana, som kom att fostra flera talanger, framförallt legenden Ronnie Peterson. – Vi tyckte inte Ronnie var så värst till en början, men han blev ju rätt bra till slut, minns Sven-Olof Johansson från Laxå Motorklubb.

Go-Kart har sitt ursprung i USA. Bilmekanikern Art Ingels var en påhittig typ som svetsade ihop en fyrhjuling med gräsklipparmotor i slutet av 1950-talet. Intresset var stort när Ingels visade upp sitt nybygge på jobbet och vid uppvisningar och det tog inte lång tid innan tusentals Go-Karts fabriktillverkats.

gokart_ronnie

Byggde bana bredvid flygfält 

I Laxå fanns Bertil Lundberg och Karl-Erik Andersson. Dessa herrar hade flera likheter, de var inflyttade från Göteborg på 1940-talet, de var högt uppsatta inom företaget ESAB som upplevde en blomstrande tid, de satt i styrelsen för Svenska Bilsportförbundet och de var även drivande i Laxå Motorklubb.

Ryktet om Go-Kart hade nått Europa och Sverige och Lundberg och Andersson bestämde sig för att bygga landets första renodlade Go-Kart bana i Laxå. Byggplatsen blev mark som herrgårdsägare Sture Emilsson ägde där han, i närheten, nyligen låtit bygga ett flygfält, som finns kvar och används än idag.

– Emilsson var en mäktig man som ägde Lassåna Herrgård och hade många affärskontakter både i Sverige och utomlands. Därför lät han bygga flygfältet för privat bruk. Han var också involverad i Laxå MK vilket naturligtvis underlättade mycket, berättar 79-årige Sven-Olof Johansson som var med när det begav sig och nu tar emot i sitt hem på Vindarnas Väg i Laxå där han sitter och bläddrar i framtagna bilder, urklipp och protokoll och minns tillbaka. Emilsson gav bort en bit av den mark han ägde till Laxå Kommun som därefter gav bygglov till Laxå MK på platsen mot att de betalade ett årligt arrende, som inte var alltför högt.

gokart1

3 000 åskådare första tävlingen

– Vi gjorde en snabbkalkyl på 30 000 kronor som vi behövde fixa fram. Ganska mycket pengar (då alla fall!) men vi lät inte avskräcka oss och startade i högt tempo med den klassiska regeln ”Kort byggnadstid ger lägsta kostnad”. På mindre än 14 dagar hade vi gjort upp med markägare, byggnadsnämnd och andra kommunala myndigheter, upprättat ritning och fått igång det första arbetet med bandtraktor, uttalade sig Karl-Erik Andersson i en intervju kort efter banans tillkomst.

1960 började man bygga och 1961 stod banan redo att användas för sin första tävling. Tivedsloppet den 2 juli drog förare från hela landet, och även utifrån landets gränser med. Claus Mosemann hade rest från Tyskland och blev totalsegrare i Formel-K som det då kallades.

– Det kom 3 000 i publiken och kollade den första tävlingen, det var fullt med folk kring banan, minns Sven-Olof Johansson som själv var med och tävlade i början med blandad framgång. Han blev därefter starter och tävlingsledare och Laxå blev en välkänd ort i motorkretsar.

– Andersson och Lundberg organiserade upp sporten i hela landet med stadgar, tävlingsklasser och banbestämmelser. På 60-talet sade man att bilsporten i Sverige styrdes från Laxå. Det var många städer som tog efter och byggde sina egna banor och då använde man Laxå som exempel, berättar Sven-Olof.

gokart3

”Honom blir det aldrig nåt av”

Svensk motorsport upplevde stora framgångar under 70 och 80-talet. Och nog är det så att Laxå kan ta åt sig en del av den äran. Ronnie Peterson var en frekvent besökare på Laxå Motorstadion och det var till stor del här hans karriär startade i de sena tonåren.

– Vi anordnade ett par tävlingar varje år men man fick träna hur mycket man ville och Ronnie var ofta här ihop med sin pappa Bengt ”Bagarn” Peterson, som var en skicklig bilbyggare. Honom kommer det aldrig bli nåt av sa vi de första gångerna vi såg Ronnie köra. Jaså, varför då? 

– Han satsade så hårt och om han inte körde in i halmbalarna på första varvet gjorde han det på det andra. Tävlingsinstinkten hade han redan då, men han hade inte lärt sig använda den på rätt sätt. Så småningom lugnade han ner sig och då blev det ju väldigt bra.

Jodå nog blev det nånting av den där unge herr Peterson från Örebro. 1964 gjorde han rent hus i de tävlingar som hölls i Laxå och snart hade han avancerat vidare till Formel 3 och sedermera Formel 1 där han blev en världsstjärna. På 123 starter segrade han i tio lopp och kom tvåa i VM-serien 1971 och 1978. Det senare samma år som han avlider efter en krasch i slutet av säsongen på Monzabanan, Italien.

gokart2

Ekonomin tillät inte ombyggnad 

På Ronnie Petersons officiella hemsida står idag att läsa att ”Evenemangen i Laxå blev livsavgörande för Ronnie”. Efter detta visste han att det var motorsport som gällde.  Tillbaka till Go-karten, efter tolv år har intresset sjunkit och regeländringar inom sporten betyder slutet för Sveriges första Go-Kart bana.

– Det kom nya regler om hur en bana skulle se ut. Vår var för smal och kort (452 meter) och det fanns ej ekonomi klubben som tillät en ombyggnad. Intresset var inte detsamma heller, de första åren drog tävlingarna 2000-3000, men det sjönk år för år och sista åren kom det bara ett par hundra och kollade, minns Sven-Olof.

Den sista tävlingen kördes 20 maj 1973. Därefter anpassade man banan för folkrace, vilket den erbjuder än idag. Sven-Olof Johansson bor bara några kilometer från banan, jag tackar honom för historielektionen och åker mot Laxå Motorstadion. Den står öde, det är dock inga problem att knalla ut på banan och ta sig en titt. Allt som hörs är hur snön knastrar under fötterna. Jag stannar upp och blickar ut över omgivningen. Det är tvära kurvor och korta rakor. Och det är framförallt en historisk plats för de motorintresserade.

Text: Anders Björk

 

 

Västkustloppets första bana

Västkustloppet är en av de klassiska tävlingarna inom Svensk motorsport. Kördes första gången 1952.  Med undantag för några år har tävlingen körts sedan dess. Innehållet i tävlingen har varierat. Från början var det huvudsakligen motorcyklar medan det idag är en tävling för bilar.

Fram till 1964 kördes Västkustloppen på den så kallade Skreabanan. Skreabanans tillkomst är ett exempel på vad en energisk klubb kan åstadkomma med mycket ideellt arbete och energi.

Gamla Skreabanan

I början av 1950-talet fanns stora planer i klubben, Falkenbergs MK, om att etablera en stor tävlingen för hela Västsverige. Man saknade en permanent bana men planen var att försöka få använda befintliga vägar och skapa en landsvägsbana. En klubbmedlem skissade på en triangelformad bana i Skreaområdet söder om Falkenberg. Skissen blev det koncept som man beslöt att arbeta vidare på. Markägare, de två berörda kommunerna, länsstyrelsen och Vägverket kontaktades. För att åstadkomma banan behövde man  bl.a. använda del av dåvarande länshuvudväg Nr 102. Man lyckades få alla nödvändiga tillstånd och i juli 1952 kunde den första tävlingen köras.

Ett intensivt arbete skedde i klubben för att få allt att fungera inför den första tävlingen och sedan fortsatte arbetet under åren med att utveckla banan. Man byggde speaker- och tidtagningstorn. Detta torn flyttades sedan till den nya permanenta banan och fanns kvar där in på 2000-talet. Banan hyvlades och man öste sedan på lut för att få ett hårt ytskikt. 1954 asfalterades hela banan som för övrigt var en kostnad som klubben fick stå för

Banan var med sina 4255 meter Sveriges längsta racerbana. Banan var triangelformad med flera kurvor och blinda punkter över backkrön. De  tre skarpa kurvorna i triangeln var  Falkenbergskurvan, Årstadskurvan och Halmstadskurvan. Då det var en befintligt landsväg var banans bred bara 6 meter och 8 meter vid startplatsen vilket innebar att det också var Sveriges smalaste bana.

Den första tävlingen var för motorcyklar och de så kallade midgetbilarna. 1956 tillkom en ny bilklass som var turistvagnar upp till 2 liter. Bilklasserna blev fler och vid sista tävlingen på Skreabanan 1964 innehöll programmet fyra motorcykelklasser och sju bilklasser.

Tävlingen 1964 kom att bli den sista på banan. Klubben var medvetna om att det skulle bli problem att få tillgång till banan efter högertrafikinförandet 1967 men var inte bredda på att tillståndet att inte få använda vägarna skulle komma så snabbt. Orsaken var bl.a. Vägverket i Halland planerade att bygga om en väg som gjorde det svårt att fortsätta använda det befintliga vägnätet för tävlingar.

Många trodde att detta skulle bli slutet på Västkustloppet men efter ett uppehåll åren 1965 och 1967 kunde Falkenbergs Motorklubb inviga en ny permanent bana till tävlingarna 1967 men det är en helt annan historia.

Ulf Norinder

Den sista tävlingen kördes 1964 och det är svårt att på plats finna något som påminner om den gamla banan. Eftersom Skreabanan var en landsvägsbana och använde allmänna vägar så finns dock delar kvar av de vägar som banan använde.

Idag skär motorvägen E6/E20 rakt igenom den gamla banan på två ställen. Vid trafikplats Falkenberg Södra korsas motorvägen av väg Nr 150 som bl.a. går till Torup Kör man av motorvägen och kommer upp på väg Nr 150 så befinner man sig på den del av banan som gick mellan Falkenbergskurvan och Årstadskurvan  där start och mål fanns. Man också söka på nedanstående länk så finns den gamla banan utlagd i förhållande till nuvarande vägsystem. Länken är https://sv.wikipedia.org/wiki/Skreabanan