”Virtuella Bilsportarv”

Svenska Bilsportsförbundets projekt, Bilsportarvet, ska dokumentera bilsportens historia. Inom detta projekt kommer ett antal ”Bilsportarv” att utses. Det är platser som har en speciell betydelse för Svenska bilsport. Dessa ”Bilsportarv” kommer att beskrivas på Bilsportarvets hemsida under rubriken ”Bilsportarv”. Där så är möjligt kommer också en informationstavla att sättas upp på den aktuella platsen. Vår följare och genuine bilsportentusiast Ingvar Sjögren föreslog för en tid sedan ovan nämnda Virtuella Bilsportarv, vilket vi tycker är ett utmärkt förslag för att minna oss alla banor, platser som inte längre finns, eller andra viktiga milstolpar i Svensk motorsporthistoria.

Det första i raden av ”Bilsportarv” som presenteras är Skarpnäck.

bilder_600x400_arv1

Skarpnäck

I början av 1980-talet byggdes ett bostadsområde i södra Stockholm. Bostadsområdet avgränsades av Skarpnäcksvägen och Nya och Gamla Tyresövägen. Namn på gatorna i området blev bl.a. Flygledargatan, Pilotgatan och Segelflygsgatan. Namnen skulle påminna om tidigare verksamhet på platsen då  Skarpnäcks flygplats legat där. Den motorsportintresserade tycker att man också skulle kunna kalla någon av gatorna för  exempelvis Depågatan, Startrakan eller Södra Kurvan för att också påminna om en annan tidigare verksamhet på platsen.

Redan på 1920-talet hade Stockholms stad planer på att uppföra Stockholms nya civila flygplats vid Skarpnäck. Planerna ändrades  och istället byggdes Bromma flygplats. Mot bakgrund av oron i Europa beslöt dock krigsmakten 1940 att det skulle byggas femton nya krigsflygfält i Sverige. Et av dessa blev Skarpnäcks flygplats. Flyghamsstyrelsen i Stockholms kommun kunde redan under sommaren 1940 meddela krigsmakten  att en flygplats ” för jaktplan under krig och för lek och sport under fredstid” vid Skarpnäck var i det närmaste klar.

Redan 1941  började det nya flygfältet användas för segelflyg som för övrigt var en verksamhet som fanns kvar till 1980. Flygfältet kom dock aldrig att användas för miltär bruk. Den enda ”miltära aktivitet” var ett tyskt militärplan som  nödlandade där 1943.

bilder_600x400_arv3

När bilsporten kom igång efter andra världskriget saknades riktiga banor i Sverige. Det fanns också en önskan att slippa  provisorium som isbanor och travbanor. Samtidigt gjordes bedömningen att myndigheterna aldrig  skulle godkänna ett stadslopp av samma typ som  Djurgårdsloppet i Helsingfors. Där fick man använda  allmänna vägar runt Olympiastadion i Helsingfors.

bilder_600x400_arv6

bilder_600x400_arv2

Valet blev således en flygfältsbana som gick att skapa vid Skarpnäcks flygplats. Nackdelarna med flygfältsbanor var långa raksträckor följda av vinkel- och hårnålskurvor och ingen nivåskillnad. Detta gällde också i hög grad den bana som skapades vid Skarpnäcks flygfält. Banan bestod av fyra raksträckor och tre ytterst skarpa kurvor. Varvlängden var 2200 m. Banbredden var imponerande och varierade mellan 16 och 34 meter.

I maj 1948 arrangerade SMK:s Stockholmsavdelning  den första tävlingen på Skarpnäck som var Stockholms Grand Prix. Under två dagar kördes tävlingar för både bilar och motorcyklar. Största intresset fanns naturligtvis för huvudklassen om också några av stjärnorna som Tazio Nuvolari  och J P Vimille uteblev. Loppet blev kaotiskt både vid starten och efteråt. Prins Bira i en Gordini segrade men fick innan starten motorstopp på startlinjen . Han fick hjälp att skjuta igång bilen och befann sig således 100 meter framför startlinjen när fältet släpptes. Han diskvalificerades och segern gick till tvåan Clemente Biondetti  från Italien i en Ferrari. Prins Bira var inte nöjd med domslutet utan protesterade till FIA som dömde honom som segrare efter ett år. I många bilhistoriska böcker anges dock felaktigt att segern på Skarpnäck var Ferraris första utanför Italien.

På grund av det dåliga vädret och att man fick betala ut dubbla förstapris i huvudklassen blev tävlingen en ekonomisk förlust för SMK:s Stockholmsavdelning Trots detta återkom klubben 1949 med en tävling med det mer anspråkslösa namnet ”Stockholmsloppet” I tävlingen ingick lopp för både bilar och motorcyklar. I huvudloppet återfanns bl.a. Prins Bira och E de Graffienried i varsin Maserati. De var överlägsna och varvade övriga medtävlare och Prins Bira vann.

Ingvar Sjögren

bilder_600x400_arv7

bilder_600x400_arv5

bilder_600x400_arv4