Falkenberg

Falcon Mountain Raceway

Åke Laveno, valdes till FMK:s ordförande 1958 och innehade sedan posten i 13 år.

”Vi skall köra Västkustloppet på en helt ny, och egen, bana i sommar”, deklarerade ledningen i Falkenbergs Motorklubb (FMK) tidigt våren 1967. Det anrika Västkustloppet hade då varit borta ur tävlingskalendern i två år. Sista tävlingen på Skreabanan arrangerades 1964. Då hade Vägverket bestämt att vägarna runt Skrea skulle byggas om och i den planen fanns ingen framtid för motortävlingar. Beskedet kom dock som lite av en chock för FMK, som i varje fall tänkt sig ytterligare några år på landsvägstriangeln Årsta-Skrea. Men det skulle väl lösa sig den här gången också, resonerade ordförande Åke Lavéno och övriga i FMK:s styrelse, man hade ju en viss vana av att omvärlden satte käppar i hjulet. Förra gången det begav sig varnär Landsfiskalen i Falkenberg satte stopp för tävlingarna med motorcykel på Vinbergs hed med kravet att tävlingshojarna skulle vara registrerade och utrustade som på allmän väg. Med registreringsskylt och lyckta och allt annat som hörde därtill. Det blev till att knyta näven i byxfickan och börja om från början igen. Och resultatet blev alltså den egnabanan ute vid Ljungby kyrkby, 10 km öster om Falkenberg. ”Falcon Mountain Raceway” …???Det var bara ett projektnamn, mest för mediernas skull.

Bygge i rekordfart


1967-års race i Sverige utspelade sig på Nyhems gård i Vinberg, en mil öster om Falkenberg. Skulle motorbanan i Ljungby bli klar i tid innan högertrafikomläggningen? På tre månader byggdes banan. Här inspekteras byggarbetsplatsen av Nils (Nisse) Andersson, Bengt Bengtsson, SvenÅke Andersson, FMK, C.G. Hammarlund, KAK, Skånska Cementgjuteriets byggchef och Gert Karlsson, FMK.

Efter att man funnit lämpligt banområde och rott i land förhandlingarna om markköp hösten 1966 och fått tillträde till marken den 1 april 1967, påbörjades bygget direkt. Det var ju bråttom om det utlovade löftet om Västkustlopp ”till sommaren” skulle hållas. FMK-legendaren Erland Andersson, mest känd som Halmstadkurvans flaggvakt på Skreatiden och tävlingsledare under 1970- och 80-talet, hade utsetts att leda arbetet, som till stor del utfördes av ideellt arbetande klubbmedlemmar. Ett arbete som blev en kamp mot klockan och började i ett kraftigt snöoväder. Målet var att kunna köra Västkustloppet i juli månad. Det höll nu inte riktigt utan blev i stället veckoslutet 5-6 augusti. Det får ändå ses som en bedrift av stora mått att bygga en fullskalig motorbana, med allt vad däri ingår, på bara fyra månader. Även på skattemyndigheten var man imponerade. Så till den grad att man vägrade tro att det kunde ha gjorts på ideell basis. Och därför ville påföra klubben den investeringsskatt som var stadgad om på den tiden. Efter framlagd bevisning kunde FMK emellertid ta sig ur skattmasens grepp.

Byte till högertrafik satte extra press

I brådskan med att få banan klar och genomföra första tävlingen fanns också en annan parameter. En knapp månad efter invigningstävlingen 5-6 augusti, den 3 september, bytte Sverige till högertrafik. Den närmaste tiden därefter fick inga idrottsevenemang som betydde ökad trafikbelastning förekomma. För FMK hade det betytt att första tävlingen på nya banan hade fått anstå till 1968 och då medfört ett rejält inkomsttapp. Till Västkustloppet 1967 kom nämligen drygt 20 tusen åskådare, med pengar som naturligtvis var välkomna när räkningarna för den 1,4 km långa asfaltslingan skulle betalas.

Publikkris

Ursprungliga banan färdig och tävling pågår (flygfoto 1970).

Under 1960-talets sista år drabbades motorsporten hårt av vikande publiksiffror. Detta trots att sporten, främst på bilsidan, sällan, om ens någonsin, sett så många internationellt framgångsrika svenska stjärnförare inom sina led. Men banorna hade blivit för många, liksom antalet tävlingar som konkurrerade om motorsportsjälarna i det glesbefolkade Sverige. Den av de nya banorna – Anderstorp, Bengtsfors, Falkenberg, Knutstorp, Kinnekulle, Mantorp – som, bortsett från Anderstorp och Formel 1-tävlingarna där, klarade sig bäst var trots allt Falkenberg. Skälet för detta var helt enkelt FMK:s tradition att förlägga Västkustloppet till semesterveckorna i juli månad, när kustens stränder kryllade av badturister och sommarstugefolk. Från de drygt 20 tusen som såg Västkustloppet 1967, sjönk publiksiffrorna stadigt ned till 4 tusen bottenåret 1974. Men i jämförelse med övriga banor var Falkenbergs siffror oftast bättre den här tiden. En bana som inte klarade krisen var Dalsland Ring som fick lägga ner verksamheten 1974.

Ny kris

Erland Andersson, Falkenberg MK:s starke man vad gäller arbetet på banan, tävlingsledare, med mera. Så här minns många tusen åskådare, förare och andra Erland när han på 1970-talet var tävlingsledare i Falkenberg. Erland Andersson avled 2008, 85 år gammal.

När marken för banan i Ljungby köptes så gjordes den affären i ett bolag som bildats av en kärngrupp inom FMK, Nyhems Fastighets AB. FMK stod sedan för driften, det vill säga skötsel av anläggningen och verksamheten. Detta fungerade bra fram till slutet av 80-talet när några usla år drev såväl klubben som bolaget in i en ekonomiskt ohållbar situation. Räddningen blev att man kunde sälja banan till Göteborgsföretaget Vasabron AB och att FMK fick hyra banan av den nye ägaren.

Vasabron fick emellertid problem i samband fastighetskrisen 1993 och bolaget som bildats med Ljungbybanan som innehåll gick i konkurs. Återigen befann sig FMK i en situation där man kunde stå utan bana. Det var bestämt att denna skulle säljas på exekutiv auktion.

Köper banan

Men än en gång utvecklade sig omständigheterna till FMK:s fördel. Ende spekulant visade sig vara Falkenbergs kommun, som blev ny ägare och till yttermera visso gav FMK nyttjanderätten. Samt ställde i utsikt att klubben kunde få köpa banan för auktionspriset, när det fanns ekonomi för det. Och den tiden skulle komma – tidigare än man anat. Swedish Touring Car Championship blev till och vände den vikande publikströmmen. Det började klirra i arrangörernas kassor igen. Efter 72 år som hyresgäst på olika banområden, blev Falkenbergs Motorklubb 2001 ägare till egen bana, därtill Sveriges snabbaste sådan.

Dessförinnan, i juni 1998, infriades en gammal dröm i FMK, industribyggnaden på grannfastigheten kunde köpas in. Därmed kunde ett gammalt problem lösas. Genom köpet fick FMK nu större ekonomiytor och byggnader för olika ändamål, som tidigare saknats. I dag har klubbmedlemmarna inrett byggnaden vid depåentrén med restaurang, toaletter, duschar, klubbrum, förråd och sekreteriat.

2004-2005 anlades en ny chickan efter start- och målrakan. Chikanen tillkom för att bringa ner hastigheterna på Sveriges snabbaste racerbana. Här inspekterar Erland Andersson och efterträdaren som tävlingsledare,

Ända sedan Falkenbergs Motorbana i Ljungby invigdes 1967 har ett önskemål varit en tunnel in på inneplan. 2005 blev tunneln ett faktum, vilket har gjort att stora delar av depån numera ligger på inneplan.


Fakta
Falkenbergs Motorbana Ljungbybanan

Byggdes: 1967
Banlängd: 1,843 km
Banbredd: 10 m
Togs i bruk: 5 augusti 1967
Läktarplatser: 1200 + 1300

Pin It on Pinterest